Jag har insett att det händer mer än jag trott i Ryssland. Angående begränsande lagar som påverkar visum, organisationer etc. Har surfat runt och märkt att det kanske trots allt inte är så märkligt att jag fick avslag. Att Ryssland stänger sina dörrar är inte ett löst påstående, utan något som pågått länge och sker snabbare än vi fattar. Hittade en lång lista på “religious workers” (inte bara kristna) som vägrats visum, en del av dem efter att ha varit bosatta åtskilliga år i landet… Tänk att vara tvungen att överge sitt livsverk. Självklart berör alla dessa visumlagar inte vanliga turister, men för frivilligarbetare, välgörare etc har det stora konsekvenser.
Senaste nyheten är att OSSE beslutit att inte övervaka ryska valet, eftersom dess representanter fått visumavslag. “Trots upprepade försök att utverka inresevisum till Ryska federationen för ODIHR:s experter och observatörer har de fått avslag hela tiden. (…) Väst har tidigare beklagat att antalet tillåtna valobservatörer har minskats drastiskt. Medan OSSE tilläts sända över 400 observatörer till valet 2003 har bara 70 fått tillstånd nu. Moskva har klargjort att man ogillar den kritik som observatörerna har framfört och hävdar att öst utsätts mycket värre än väst. Huvudstyrkan på 50 observatörer skulle ha rest till Ryssland dagarna före valet.” (källa: TT)
Jag ska försöka överklaga beslutet… Känns inte så lovande, men värt ett försök. Om jag inte överhuvudtaget får visum åker jag direkt till Kiev istället, kanske om 1-2 veckor. I vilket fall somhelst flyttas DTS:en dit 17 december. Sen i februari då outreachen börjar är planen att åka transsibiriska till Mongoliet och Kina. Hur bra somhelst. Det vill jag jättejättegärna göra!
Men… Jag har lärt mig att inte ta nånting förgivet, så därför väntar jag med att planera och bli allt för förväntansfull i förväg… Vi i-landsbarn är så vana med att få allt som vi vill bara vi har pengar! Varför skulle det vara självklart att jag får åka dit jag vill och göra det jag vill? Jag vill lära mig att vara tacksam. Inte ta förgivet, utan vara tacksam för allt, genom allt. Tack Gud! Idag vill jag vara tacka för mitt hem, familjen, vännerna och snön. Inget är självklart… förutom Guds löfte om att han är med oss, alltid.