Efter att ha slussats runt mellan Migrationsverkets tjänstemän i en halvtimme för att försöka ta reda vem som kan svara på hur Finlands dumma utlänningslag tolkas och varför, ringer jag en livs levande människa vars mamma ska utvisas till dödsdom i morgon. Och plötsligt känns mitt ”förnamn efternamn hufvudstadsbladetista” allt för framfusigt, okänsligt, omänskligt. Allt för mycket i-land.
Och när jag efter två timmars övertid skrivit klart och får en ”mission completed”-känsla och kommer på mig själv, då skäms jag. Nej, det är ju inte slut här, när jag tryckt på enter. Vad händer i morgon? Vad händer sen, efter att du slängt dagstidningen i soporna?
