Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Marshrutkaskyltar 1

Här första inlägget i serien Marshrutkaskyltar! Det är nämligen så att chaufförerna i marshrutkorna (minibussar i kollektivtrafiken) här använder en massa kreativitet och en ordentlig dos sarkasm i de lappar med regler som finns uppklistrade lite överallt i minibussarna. Budskapet är oftast att man ska ropa ut sin hållplats i tid, betala biljetten med önskad valör och inte smälla igen dörren för hårt. Och det kan man uttrycka på många, kluriga, finurliga sätt… Här kommer den första, som jag såg i går:
”Тише скажешь, дальше уедешь.”
”Ju tystare du säger, desto längre åker du.”

Alltid hand i hand

Kan en snabb blick på gatubilden avslöja något om mentaliteten hos ett folk? Här i Petrozavodsk, precis som i alla andra ryska städer, är det väl pälsarna, klackskorna och ölflaskorna som en finländares blick fastnar vid allra först. En första slutsats kan dras: Ryssland är verkligen ett kallt land. Och här spelar utseendet en lika stor roll för kvinnorna som alkoholen gör för männen. Men vad kan man upptäcka ifall man stannar där i gathörnet en stund till för att iaktta människorna som strövar förbi? Ryssarna håller för det mesta något i handen. Väldigt ofta håller de i en annan hand. Läs mer »

Lady Gagas prospekt

I världens mest vidsträckta land finns det en sak som binder samman miljonstädernas trafikstockade avenyer med småstädernas sömniga gathörn. Varje ryss, från Abakan i öster till Rostov-na-Donu i söder, har slitit sina gympaskor eller sina högklackade mot en Röda armé-gata eller ett Lenins prospekt. I så gott som varje stad i Ryssland finns en Kommunistgata, ett Karl Marx torg eller en Segerpark. Läs mer »

70-åring vs 10-åring

Situation nr 1:

I går kväll drack jag te med min hozjajka (hyresvärd) och pratade allt från kantele till kvinnliga statsledare. Tanten har varit utomlands en gång, i Kirgizistan. Fast då hörde det fortfarande till Sovjetunionen. Vi kom in på det politiska läget där, som hozjajkan hade en enkel förklaring till:

”Det är ju ett ociviliserat folk, har ingen utbildning.”, konstaterar hon lakoniskt. ”Det var bättre förr, då en man styrde från Moskva.”

Jag nickar och hmm-ar lite. Och försöker sätta mig in i tankesättet, att en stor del av ryssarna faktiskt tycker så.

Situation nr 2:

I går på dagen stod en kille på gatan vid universitetet och viftade med kommunistpariets röda flagga när trollejbussen körde förbi. På bussen frågar en 10-årig pojke sin pappa: ”Vad är kommunister för nåt?”

Sattuma

I lördags var vi på festivalen Carelian Faces här i Petrozavodsk. Den hölls i den gamla traktorfabriken, vilket är precis så skumt och kallt som det låter. Men där spelade folkmusikgruppen Sattuma som kommer härifrån Petroskoi. Deras musik värmde, och jag tror bestämt jag ska köpa deras skiva som en uppiggningskur i det här eländiga höstvädret.

Lite karelsk värme, varsågoda!

 

 

Perspektiv

Min vän Nadja jobbar som engelsklärare på min fakultet vid Petrozavodsk statsuniversitet. Undervisar drygt 20 timmar i veckan plus förberedelser. Heltidsjobb, alltså. Månadslön: 7 000 rubel (175 euro).

Läs mer »

Pirogen är ju inte finsk…

”För mig är Finland jordgubbar och H&M”, säger Dina som går samma politologikurs som jag på statsuniversitetet i Petrozavodsk.

”Dit åker man för att tjäna pengar och för att köpa grejer.”

Läs mer »